Radbrytning

Namnet line feed kommer från skrivmaskinen: LF matade fram papperet ett steg, CR förde vagnen tillbaka till vänsterkanten. Unix bestämde 1970 att ett enda LF räcker och lät drivrutinen sköta resten, medan DOS och senare Windows behöll båda tecknen — därav CRLF och alla filer som ser ut som en enda lång rad i fel editor. Klassiska Mac OS använde bara CR fram till Mac OS X.

POSIX definierar en rad som noll eller fler tecken följda av ett LF, vilket är varför verktyg som wc -l och diff gnäller på filer som saknar radbrytning sist. Det är också anledningen till att välskötta repon slutar varje textfil med \n: utan det blir sista raden osynlig i diffar och ändras varje gång någon lägger till en rad efter den.