Laddskärm
Bilden som laddades först från kassetten och sedan fick sällskap med spelaren under minuterna det tog för resten av spelet.
Ett kassettspel kunde ta fem minuter att läsa in. Utvecklarna lade därför en bild först på bandet, och på ZX Spectrum blev det en egen konstform: skärmminnet på 6 912 byte fylldes rad för rad i Spectrums karakteristiska hackiga ordning, och färgattributen kom sist och lade färg på hela bilden på en gång. Själva inladdningen var en del av upplevelsen.
Bilden var ofta det mest påkostade i hela spelet och tecknad av en anlitad grafiker, ibland med större ambitioner än spelet självt. Laddskärmarna lever vidare som en gren av pixelkonsten, med samlingar, utställningar och tävlingar på retrofester. Snabbladdare på C64 och diskettstationer gjorde dem kortare — och därmed mindre beundrade.