Gray-kod
En binär talföljd där bara en bit ändras mellan varje steg — så att en avläsning aldrig kan fastna mitt i hoppet mellan två värden.
Koden bär namn efter Frank Gray på Bell Labs, som patenterade den 1947 för pulskodmodulering, men idén är äldre: Émile Baudot använde en variant i sina telegrafer redan på 1870-talet. Poängen är att grannvärden skiljer sig på exakt en bit. En vinkelgivare kodad rakt binärt kan visa vansinniga mellanvärden när flera spår byter samtidigt — med den här kodningen är det omöjligt.
Den dök senare upp i Karnaughdiagram, felkorrigering och positionsgivare. I räknandets urtid hör den hemma bland flera försök att göra binära maskiner robusta mot sitt eget brus.