Exportkryptering
Avsiktligt försvagade chiffer och nyckellängder som den amerikanska exportregleringen tillät på 1990-talet.
Under 1990-talet begränsade amerikanska exportregler hur stark kryptering programvara fick ha när den skickades utomlands. SSL och tidig TLS bar därför med sig exportsviter med 40-bitars symmetriska nycklar och 512-bitars RSA- eller Diffie-Hellman-nycklar. De var svaga med flit, men de överlevde i många serverkonfigurationer långt efter att reglerna lättats.
FREAK och Logjam, båda 2015, visade att många servrar fortfarande accepterade exportsviterna och att en angripare i mitten kunde tvinga en modern förbindelse ner till dem. Lärdomen är att en förhandling bara är så stark som den svagaste svit servern är beredd att acceptera.