Dolby brusreducering
Familjen av kompandersystem som gjorde bandsuset hanterbart — svag diskant förstärks vid inspelning och dras ner igen vid uppspelning, tillsammans med suset.
Ray Dolby grundade Dolby Laboratories i London 1965 och började med Dolby A, ett fyrbandssystem för studiornas rullbandspelare. Det som gjorde namnet känt var Dolby B från 1968, en förenklad variant som bara arbetar i diskanten och vann på kassettdäcket. Senare kom Dolby C 1980 med ungefär dubbelt så mycket brusreducering, och Dolby SR för studion 1986.
Principen är att komprimera svaga höga toner vid inspelning och expandera dem vid uppspelning. Det kräver att båda sidor är kalibrerade lika: ett band med fel nivå eller sliten tonhuvudsjustering ger ett dovt eller pumpande ljud. Den som spelar ett B-kodat band utan avkodning hör det motsatta — skarp, väsande diskant — vilket många kassettlyssnare tog för hifi.
Konkurrenten dbx komprimerade hela bandbredden och gav mer brusreducering, men lät värre när kalibreringen inte stämde.