CPS (NeWS)
C to PostScript: NeWS stubbkompilator, som gjorde PostScript-procedurer i fönsterservern anropbara som C-makron och skickade argumenten över förbindelsen.
Ett C-program som ville rita i NeWS skickade PostScript-text till servern. Att bygga strängarna för hand var felbenäget, så Sun gav verktyget cps: i en .cps-fil skrev man cdef ps_moveto(x, y) x y moveto, och ut kom en C-huvudfil med ett makro ps_moveto som kodade argumenten kompakt och lade dem i utbufferten mot servern. Pilen => i en definition deklarerade att servern skulle skicka ett svar tillbaka, taggat så att klienten kunde vänta på rätt värde.
Det var fjärranrop i miniatyr, fast med hela servern som adressrymd: stubben kunde lika gärna definiera en ny klass i servern som flytta en penna. Idén överlevde NeWS. Adobes Display PostScript fick pswrap, som gjorde precis samma sak med defineps-block, och NeXT-programmerare skrev wraps i tio år. I TNT-eran blev det vanligare att skriva hela gränssnittet i PostScript och låta C-delen krympa.