BFD Bidirectional Forwarding Detection
Ett minimalt hjärtslagsprotokoll som upptäcker att en länk dött på millisekunder istället för sekunder. Specat i RFC 5880 (2010) och medvetet dumt: det gör ingenting annat än att konstatera liv eller död.
Problemet det löser är att routingprotokollens egna timers är långsamma — OSPF märker ett bortfall efter 40 sekunder som standard, BGP efter 90 eller 180. Fiber som går ner mellan två switchar ger dessutom ingen länkvarning på routern. BFD skickar små paket i båda riktningarna med intervall ner mot 50 ms, och när tre missas rapporteras det uppåt till OSPF, BGP, IS-IS, VRRP eller statiska rutter, som konvergerar direkt. Aggressiva timers kräver att sessionen hanteras i hårdvaran, annars orsakar en tungt belastad CPU falsklarm.