BBR Bottleneck Bandwidth and RTT
Googles algoritm för överbelastningskontroll som mäter vad länken faktiskt klarar istället för att vänta på paketförluster. Släppt 2016 och nu överallt.
Klassiska algoritmer tolkar en förlorad paket som "nätverket är fullt", vilket var rimligt när buffertar var små. Med dagens stora buffertar hinner kön växa till hundratals millisekunder innan något tappas, så förlustbaserad kontroll fyller buffertarna som en del av sitt normala arbete. BBR bygger istället en modell av två storheter: den högsta uppmätta genomströmningen och den lägsta uppmätta rundturstiden. Produkten ger hur mycket data som får vara i flykt, och sändningstakten hålls precis vid flaskhalsens kapacitet utan att bygga kö. Resultatet är märkbart högre genomströmning på långa förlustdrabbade länkar. Version 2 och 3 har mest handlat om att inte tränga undan CUBIC-flöden.